Rötter i utvandrarbygd: Algutsboda och Ljuder

Häromveckan började jag skriva om mina rötter kring Emmaboda och Lessebo och jag tänkte fortsätta med det.

Min morfar Kjell föddes 1923 i Håknamåla i Algutsboda socken, som den yngste av åtta syskon. Han arbetade som elektriker största delen av sitt yrkesverksamma liv. Hans första jobb var i Broakulla, men när han träffade mormor flyttade han åt Kalmarhållet och i slutet av 50-talet startade han en egen firma. De sista åren hann vi få väldigt bra kontakt, innan han avled 2014. Han var en väldigt social människa och väldigt känslosam och nostalgisk, tyckte om att prata gamla minnen.

Fadern hette John eller Jon. Jag inser nu när jag tänker efter att jag inte vet så mycket om John och hans släkt sådär på rak arm - de närmsta generationerna var relativt utforskade när jag började. Kanske var det därför det inte har fastnat på samma sätt. Men om modern, Gunhilds, rötter har jag forskat desto mer. Jag känner av olika skäl en annan samhörighet just med den delen av släkten. Tro det eller ej, men de sista bokstäverna i mitt namn - ani - härstammar på sätt och vis från hennes andranamn, Kristina, dock omkastade. Det där med mitt namn är en väldigt lång historia…

I Gunhilds släkt har jag hittat flera skomakare: dels ett par av hennes bröder och morbröder, men även hennes far Carl Wilhelm Petersson. En annan broder blev lärare, någon blev soldat. En äldre syster emigrerade till Danmark och gifte sig där. Hon besökte dock släkten i Sverige ibland, och andra gånger åkte Gunhild ner för att hälsa på henne. Den yngsta systern gifte sig med en man från socknen. Jag har sett bilder på systern och det slog mig hur lik hon var mig när jag var yngre. Det verkar ofta vara så. Jag har fått höra att jag är mer lik min moster än min egen mor.

En av bröderna, Axel, förblev ogift, flyttade till Nybro och jobbade som taxichaufför. Jag känner alltid ett extra starkt släktskap med de släktingar som varken gift sig eller fått barn, oavsett om det varit frivilligt eller ofrivilligt.

De sista åren bodde Gunhilds föräldrar, Carl Wilhelm och Hilma Fredrika ”Erika” (har jag för mig att hon kallades) Johannisdotter, i en mindre stuga i närheten av morfars barndomshem i Håknamåla. För flera år sedan var vi och kollade där inne i skogen, men idag finns bara grunden kvar.

Carl Wilhelm Petersson föddes i Brändetorp 1852. För några år sedan träffade jag en väldigt
avlägsen släkting till honom vars förfäder hade emigrerat till USA. Så långt hade jag inte forskat på egen hand - vi fick kontakt genom Family Tree DNA och redde sedan ut släktskapet därifrån.

Dock är det på ”Erika” (Hilma Fredrika) jag forskat allra mest. Hon föddes på Maskummebergs soldattorp N 12 som dotter till Johannes Mård och Märtha/Marta Stina Abramsdotter. Erika hade två äldre systrar, men båda dog innan hon föddes. Av barnen i familjen en broder iväg till Nordamerika och ett par yngre systrar åkte iväg till Danmark, även om den ena verkar ha kommit tillbaka till Algutsboda och gift sig innan hon avled knappt 40 år gammal. Ett par av hennes bröder stannade i Sverige - en, som stod skriven som skomakargesäll, flyttade till Norrköping och senare Stockholm där han drunknade. En annan - också skomakare - blev sjuk och avled på Vänersborgs hospital.

Så till sist verkar Erika ha varit den enda i syskonskaran som var kvar i Algutsboda.

Fadern, Johannes, var också född i socknen. Hans far, Nils eller Nicolaus Mård, var också soldat på Konga kompani. Johannes fick någon bröstsjukdom och dog ganska tidigt, redan 1877.

Martha Stina kom från Skruv i grannsocknen Ljuder. Vi har varit där också och åkt runt, men exakt var Wästregård ska ha legat lyckades vi nog aldrig ta reda på. Martha Stinas bror Nils Peter råkade i klammeri med rättvisan för stöld och dömdes till sist till livstid, men blev benådad. För några år sedan hittade jag till och med en text om honom - ”Abrams Nisse” - i boken Ljuder - Historia och historier (Tedgård N, Ljuders hembygdsförening). Familjen som en gång i tiden ska ha varit välbärgad lär ha drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av sonen.

Även en broder till Johannes Mård förekommer i hembygdslitteraturen, Gustaf Nilsson Mård som omkom när hans hus i Gudersmåla brann ner. Jag har läst att det var en olyckshändelse men i Algutsboda sockenbok (nr 10) står det att det spekulerades om huruvida det kan ha varit rånmord och mordbrand. Gustaf själv brukade vara väldigt försiktig med elden och dessutom hade han ganska mycket pengar hemma.

För rättvisans skull måste jag dock tillägga att Nils Peter inte kan ha haft något med saken att göra. Han var vid det laget avliden. De sista åren tycks han ha levt ett laglydigt liv som snickare och inte ens under åren han levde ett kriminellt liv ville han använda sig av grovt våld, enligt texten i boken om Ljuder.

Martha Stina blev i likhet med morfar och flera av hans syskon väldigt gammal. Hon var 92 när hon avled av ålderdomssvaghet några månader innan morfar föddes 1923. Då bodde hon såvitt jag förstår hemma hos morfars föräldrar i Håknamåla. När jag började intressera mig för den delen av släkten fanns det tyvärr inte kvar så många med minnen av hur hon var som person, mer än en syster till morfar som kunde berätta att hon snusade.

Det jag minns i övrigt är berättelserna om hur de strödde granris på vägarna när någon dog, hur Erika vävde och drällde och hur hon arbetade ute på åkern trots att hon hade skadat benet och gick med krycka. Det som annars har levt kvar längst i släkten är förmodligen recept av olika slag. Jag vet i och för sig lite mer än det jag har skrivit här, men vissa saker gör sig kanske bättre i mer personliga samtal.